Här sitter jag igen.. Hoppeligen kortare tid än i tisdags.

Rosala, Vasa nästa!

Har njutit av de sista dagarna av sommaren på Rosala. Har badat bastu och umgåtts med pappa, mommo, moffa och kusin Sara. Härligt!

Imorgon bär det äntligen av till Vasa, äääntligen! Gud va jag längtar!

En till lång natt utan rätt orsaker

Klockan är just nu halv fem på morgonen och jag har ännu inte gått och lagt mig. Seriöst, om jag skall vara uppe halv fem på morgonen efter en tisdag, ska det vara för att jag har varit till Ollis på en Ollistisdag, INTE för att jag har stegring/undertemp, ont i magen och fruktansvärt ont i min arm, på grund av att jag har klåpat och trott att jag är så smidig att jag kan svinga mig under ett räcke, efter att ha druckit och en och en halv månad senare inse att ja, kanske det var bäst att inte spela tuff, utan gått till läkaren eller massören när det började knaka i min axel och den värken som kom sedan spred sig till min från förut skadade armbåge, sedan min inflammerade handled sen fyra år tillbaks och sedan till min nacke. Tack vare det här hamnar jag börja tiden i Vasa med att sitta på hälsocentralen i flera timmar och vänta på att jag skall slippa fram i kön och sedan ändå inte få veta någonting. Damn!

Tacka vet jag How I met your mother!

Tics

Tics är ofrivilliga, återkommande och svårkontrollerade muskel- och nervryckningar. Enkla tics är muskulära tics, t.ex. blinkningar, tvångsrörelser med armar och ben och fonetiska tics i form av t.ex. smackningar och harklingar. Det finns även komplexa tics som t.ex. är att personen känner sig tvungen att utföra en omfattande rörelse. Tics är däremot inte tvångshandlingar och man behöver inte ha t.ex. Tourettes syndrom bara för att man har tics, eftersom nästan alla människor har tics, främst barn, men det brukar de oftast växa ifrån.

Vi hade diskussioner om tics här hemma i helgen och jag har funderat mer på det, därför kände jag att jag ville skriva lite om det.

Jag har själv tics och har haft dem sedan jag var liten. De flesta är i ansiktet och det värsta är mina blinkningar. Det är något jag gör hela tiden, men ibland kan det bli fruktansvärt irriterande. Alla blinkar ju, men jag gör det fler gånger än vanligt och oftast bara med högra ögat (flera gånger alltså). När jag är stressad, trött, har ont i ögonen eller är nervös är det grymt, då blir blinkningarna både fler och längre. Det här kan vara jobbigt när jag kör bil, eftersom jag har ögonen stängda lite för länge. Men det är inget jag kan göra något åt, men det värsta är när någon kommenterar det och säger att jag ska sluta. Det går inte! Jag vill såklart sluta, men som sagt, det går inte och när någon kommenterar det blir det ännu värre för då är jag ännu mer medveten om det.

Ett annat tics jag har är att jag måste göra saker jämt med speciellt händerna. Om jag t.ex. "knakar" min högra tumme, måste jag knaka den andra också, annars blir det ojämnt. Det här ticset är inte alls lika starkt som blinkningarna, vilket såklart är bra. Blinkningarna och ett annat tics jag har i ansiktet räcker riktigt bra till!

Bry dig inte om någon kommenterar eller retar dig för dina tics, du kan inte göra så mycket åt dem och de är en del av den du är.

Forneldarnas natt

Eftersom jag har stegring, firade jag forneldarnas natt hemma. Milo och Noah var hos oss över natten och på kvällen hade vi en mini-kräftskiva med familjen. Riktigt nice, bästa var nog när Noah åt på kräftskalen och Milo blev arg på kräftorna för att dom inte svarade till honom när han pratade med dem.

Igår var vi på Jessicas 17-års kalas, grattis! :) Idag har jag andra skedet helt klart, nice! Skönt att ha det över nu.

Det kan inte vara sant..

.. Jag är sjuk igen! Jag förstår inte, varför måste jag vara sjuk precis hela tiden? Inte undra på att jag är trött, har ont i huvudet och är helt färdig. I ju för sig har jag haft två tunga dagar; har idag jobbar åtta timmar och vi har dessutom fått ett nytt postsystem, så det var lite råddigt idag. Allt har dessutom gått mig på nerverna.
Men i alla fall var det sista dagen på jobb, skönt! Dock är det ju lite sorgligt, kommer att sakna mina arbetskamrater, gemenskapen och alla roliga saker. Kommer speciellt sakna vissa; vem ska nu ge mig komplimanger och få mig att må bra? Vem ska jag nu käfta med?

Allt är inte frid och fröjd just nu, men bara jag kommer till Vasa kommer det ordna sig, det MÅSTE ordna sig!

Andra skedet

Idag har varit en tung dag, minst sagt. Har tagit andra skedet, vilket betyder att jag har varit på halkbanan i tre timmar och suttit på teori med spränghuvudvärk i 2½ timme. Kvar är bara körningen.
Förra gången jag var på halkbanan var det mörkt, vinter, riktig is och jag var med pappa. Idag var det mitt på ljusa dagen, sommar, vatten och med bilskolelärare. Var nog en stor skillnad, men riktigt kul. Teorin var lite speciell, eftersom jag inte har varit på teorilektioner förr (bara före mörkerkörningen), men jag var förvånad över hur mycket jag lärde mig idag, under hela dagen. Alltid har man något att lära sig, så är det bara. Fick också på halkbanan testa sitta i "den snurrande bilen". Häftigt, men samtidigt obehagligt.

Nu har jag superhuvudvärk och mår skit. Tror jag skall gå och lägga mig när Robinson är slut om två minuter. Imorgon avslutar jag sommarens arbete med en 8 timmars arbetsdag. Härligt.

Jag vill till södern!

Det här med att fara på länk..

Var till Ekenäs på kusin Emilias kalas på lördagen, grattis! Kvällen tillbringade vi ute på bland annat Ettan, riktigt kul!

Hittills den här veckan har jag jobbat, tränat, varit på gymmet och hälsat på syster med familj. På söndagen fick jag fnatt och bestämde mig för att fara ut på länk i ösregnet. Ganska härligt, men skittungt! Tycker inte om jogga, för jag mår alltid så dåligt. Får ingen luft, så jag har blivit rädd för att jogga, det är så obehagligt. Därför tycker jag inte om att fara på länk, vet inte riktigt hur jag skall göra för att det ska gå bättre. Ta medicin? Ja, men jag kan inte dopa mig varje gång före jag far på länk, det är ju inte riktigt normalt. Okej, min kondition är mycket dåligt, men jag önskar ändå jag skulle orka mer än vad jag gör. Jag känner mig så dålig när jag inte orkar mer än 15 minuter innan jag tror jag skall falla ihop på spånbanan eller hyperventilera. Det är inte alls kul.

"Äskar dej, Sandra!"

Har varit ledig idag igen, såå skönt! Dock kunde jag inte hålla mig borta från butiken, utan var dit ett varv och pratade med mina arbetskamrater. Efter det for jag till gymmet, vilken härlig känsla efteråt!
När Rickard kom från skolan spelade vi Buzz och så lagade jag en röda vinbärskaka. Mums! Hälsade på hos syster min på kvällen, så härligt att busa med mina älskade, underbara gullungar <3 Tone bjöd på hallon med kokosgrädde, så det jag tränade bort på gymmet idag har definitivt kommit tillbaka efter idag!

"Aktiva människa säger jag bara!"

Var ledig 1½ dag i helgen och den tiden tillbringade jag på Rosala med Rickard, mamma, pappa, mommo och moffa. Vi badade bastu, åt och såg på OS-finalen i Spjut.

Farmor ankas äppelpaj som jag lagade i lördags.
Den var mycket godare än vad den ser ut att vara!

På söndagen var jag på konfirmation och till fammo och faffa. På måndag morgon körde jag först pappa till färjan, hämtade Robin från Kasnäs, Rickard hemifrån och Johanna från Kimito och så åkte vi in till Åbo. Släppte av Johanna vid tåget, Robin vid sin lägenhet och fortsatte sedan med Rickard in till stan, till Citymarket och Gigantti. En riktigt kul förmiddag! For på jobb sedan på eftermiddagen.

Igår var jag ledig och jag njöt verkligen av det. Var bland annat ut till fammo och faffa, bakade dajm, badade bastu och spelade Buzz med Rickard. Var även till gymmet och fick då prova min nya sport BH och min nya träningstopp! Behöver bara ett par korta, tajta sportshorts till och så är jag fit for fight! Lite roligare att träna nu när jag har nya kläder! Tränade även lite imorse och imorgon skall jag till gymmet igen. Nu fan, nu ska det tränas!

Har nu suttit i två timmar och skrivit ett skolarbete. Ja, jag har fortfarande ett skolarbete kvar, som ska vara klart i måndag. Hur man skall hitta motivation till det mitt i sommaren vet jag inte, men jag lyckades tydligen, för nu har jag skrivit 4,5 sidor på två timmar. Bara 0,5 till 2,5 sidor kvar. Det ni.

I'll be there for you

Jag finns här för dig. Jag skulle kunna göra vad som helst för dig. Det är svårt, det känns jobbigt, jag vet att allt känns förjävligt. Men det löser sig, det vet jag att det gör. Jag tänker ge dig den tid du behöver. Jag vill verkligen hjälpa dig, allt jag vill är att du ska må bra. Du förtjänar att må bra, att vara lycklig. Du är en så underbar person, du ska inte vara ledsen. Allt kommer att ordna sig.
Vännen, du är världens finaste människa, jag hoppas du vet det. Du kommer att må bättre snart. Jag finns här för dig, när som helst. Du är inte ensam, absolut inte. Jag tycker om dig så himla mycket.

Semester

I fredags fick jag min efterlängtade och mycket välförtjänta fyra dagars semester! Åkte upp till Vasa med Johanna på fredagen, stannade på mat i Teboil i Närpes och åkte sedan på en kort sightseeing i Näsby. Efter att vi hade startat från Närpes, upptäckte jag, 350 km hemifrån, att jag inte hade mina lägenhetsnycklar med. Oj vad dum jag kände mig! Dock löste det sig, tacka vet jag Anna!

Lördagen tillbringades i Jakobstad i Johannas nya lägenhet och på stan. Kul dag! På kvällen efter många om och men skulle jag till Ollis, men lämna på förfesten.

På söndagen körde jag upp till Karleby på kusin Alexandras konfirmation och stannade sedan till tisdagen. Hade det mycket skönt, kul och härligt där! Var bland annat och simmade och bowlade. Tack! :)

Jag skulle ju till Vasa, men den enda tiden jag tillbringade i min lägenhet var på tisdagen, då Anna bl.a. var till mig och på onsdag morgon åkte jag hem igen. Efter det har jag bara jobbat, usch jag har så leidon! Två veckor kvar nu, månne jag inte ska orka med det.

Fix you

High up above or down below
When you're too in love to let it go
But if you never try, you'll never know
Just what you're worth.

Lights will guide you home
And ignite your bones
And I will try to fix you

Vännen, du är inte ensam.

Visdomsord

Att gråta betyder inte att man är svag, utan att man har varit stark så länge.

Välkommen bara

Trevligt när man öppnar dörren till butiken och möts av det här;

                   

Jag lovar, jag blev lika rädd varje gång jag öppnade den där förbannade dörren.